Animatören Lasse Persson har gjort kortfilmen ”Det är mitt land” tillsammans med barn på Möllevångens förskola i Malmö. Filmen får sin festivalpremiär på BUFF. År 1966 skickade en teckningslärare i Katrineholm ut sina elever i åk 7 för att teckna sin stad. Arbetet resulterade i tv-filmen ”En knut på järnvägen” som får nypremiär på BUFF.
Ett webbinarium med filmerna går att ta del av på BUFF:s webb från den 21 mars 2021.
Regissören och animatören Lasse Persson är känd för att ha animerat filmerna om ”Lilla Spöket Laban” och ”Lilla Anna och Långa farbrorn” efter Inger och Lasse Sandbergs bilderböcker. Under de senaste åren har han genomfört workshops med förskolebarn i Malmö där han samlat in barnens teckningar och berättelser som han förvandlat till fyra korta animationer.
Tanken var att barnen skulle teckna staden och trafiken, men barnen i förskolan tecknade cykelolyckor med blod, corona-krisen och annat. De tidigare filmerna hade premiär på BUFF 2021 och heter ”Blod på kylskåpet”, ”Corona på kylskåpet” och ”Konst på kylskåpet”.
– ”På kylskåpet” heter filmerna därför att teckningar av barn ofta hamnar där. Ibland blir berättelserna, och det barnen vill förmedla, osynligt där på kylskåpet och reduceras i värsta fall till vackra färger och roliga gubbar, förklarar Lasse Persson.
Under hösten 2021 anordnade Malmö Konsthall en utställning där barnens teckningar sattes upp på ett antal kylskåp i anslutning till att de animerade filmerna visades i konsthallen. Det var ett humoristiskt och tänkvärt sätt att låta barnens bilder och berättelser ta plats i offentligheten.
Filmen ”Det är mitt land” har tillkommit i samarbete med fastighetsägarföreningen BID Malmö som arbetar för boendeutveckling, integration och dialog i Malmö. I sina bilder berättar de medverkande barnen om sin närmiljö, glädjen över att lära sig cykla och om relationen till familj och vänner i Malmö. ”Det är mitt land och min värld”, säger barnen i filmen.
Karin Aronsson, professor emeritus i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet medverkar i detta webbsända seminarium för att kommentera Lasse Perssons och förskolebarnens filmer utifrån sin nya bok ”Att läsa barns bilder”.
– Vi får i filmen från Möllevångens förskola bevittna ett unikt möte mellan förskolebarnen och deras stad. Den vuxna speakerrösten påminner oss om att detta bottnar i ett möte mellan barn och vuxna, ett möte mellan barnen, deras kamrater och Lasse Persson, säger Karin Aronsson.
Arbetet med förskolebarnens tecknade filmer ingår i en större satsning, kallad ”Barn filmar Malmö”, som sedan år 2020 är ett pågående projekt i Malmö där förskolebarn från alla stadens förskolor inbjuds att med film berätta om sin stad och sina liv i Malmö. Projektet syftar till att stärka ungas åsiktsbildning och yttrandefrihet i Barnkonventionens anda.
Arbetet i Malmö, med att låta förskolebarns teckningar ligga till grund för film, är delvis inspirerat av det projekt som genomfördes i Katrineholm läsåret 1965–1966 då en nyutexaminerad teckningslärare lät sina elever i åk 7 teckna staden och dess omgivningar.
Teckningsläraren hette Lennart Linjer och var verksam på både Nyhemsskolan och Södra skolan i Katrineholm. Inför att Katrineholm skulle fira sitt 50-årsjubileum som stad år 1967 sammanställde han elevernas teckningar till en utställning, en pocketbok och en tv-film som gavs titeln ”En knut på järnvägen”. Filmen visades i tv två gånger, julen 1967 och påsken 1968.
”Eleverna skickades inte ut för att göra konst. De skulle bara se sin stad och teckna dess signalement”, har Lennart Linjer förklarat.
Lennart Linjer utbildade sig till teckningslärare på Konstfack i Stockholm. Han var 30 år gammal när han kom till Katrineholm – där han var verksam som lärare under åren 1965 till 1972. Han blev snabbt känd som en progressiv lärare och en betydande lokal kulturpersonlighet.
– Arbetet med ”En knut på järnvägen” var på sin tid ett banbrytande skolprojekt, där elevernas teckningar via tv gavs möjlighet att nå ut till en stor publik, berättar Martin Lindgren som idag arbetar som biträdande rektor på Nyhemsskolan i Katrineholm.
Lennart Linjers devis var att ”alla kan teckna”. Alla som kan skriva bokstaven K också kan rita en grävmaskin. Den som tecknar lär sig också att se genom att iaktta, gestalta och reflektera över sin omvärld. Lennart Linjer drevs av en idé om att göra teckning till en folkrörelse.
På Nyhemsskolan arrangerade Lennart Linjer under några år i slutet av 1960-talet den så kallade Nyhemsdagen som var en insamlingsgala till förmån för Rädda barnen. Våren 1970 lät han tio klasser på högstadiet måla en väggtidning i en 50 meter lång källarkorridor på Nyhem där eleverna skildrade olika händelser i världen under 1960-talet. Varje år tilldelades fem meter.
Filmen ”En knut på järnvägen” har länge varit eftersökt, men har återfunnits av kommunarkivarie Roland Blomkvist på Katrineholms kommunarkiv i form av ett duplikatnegativ av en mycket skadad 16 mm kopia. Filmen har varligt renoverats av produktionsbolaget Film Fatale AB så att den nu kan få nypremiär på webben.
Barn tecknar sin stad
Ett webbinarium av Film Fatale AB producerat för Filmfestivalen BUFF 2022 i samarbete med Swedish Ecstasy Film, Fastighetsägare BID Sofielund–Möllevången, Folkets Bio, David Linjer och Nina Linjer, Malmö stad och Katrineholms kommun. Foton från Malmö Konsthall (2021) av Patricia Hasling/Malmö Konsthall samt Linnea Hellström och Mariah Carsen. Foton med Lennart Linjer av Carl-Erik Sundström, Sven Kihlgren och ur familjens privata samling. Utdrag ur ”Katrineholms Journal” (1922) av R. Sandin. Väggtidning på Nyhemsskolan (1970) fotograferad våren 2022 av elever i Nyhemsskolans klass 6 A.
Projektledare Klas Viklund. Producent Markus Strömqvist. Copyright © 2022 Film Fatale AB.
Speltid: 37 minuter
